tisdag 20 januari 2009

Allettan: Skövde - Vita Hästen

Krokad, filéad och klar. SIKen fick sina fiskar varma idag när norrköpingsstolthet besökte Billingehov och visade hästkrafterna, ett 15tal tappra supportrar hade plockat med sig jätteflaggan och gett sig av ut på västgötaslätten för att se laget ta en välbehövlig seger, men varför göra det onödigt enkelt?



Med sjukstuga i laget så var det återigen upp till grabbarna att bevisa att man ville vinna, inse att det inte fanns något skyddsnät, ingen annan som skulle gå in där och göra jobbet. Det var lite utav vinna eller försvinna här. Till dagens match var Joakim Petterson och Robin Lindqvist tillbaka från sjukdom, istället hade John Kendorf åkt på den febersjuka som sprider sig som en löpeld i laget. Lindqvist kände sig dock inte helt 100 och parkerade sig på bänken tillsvidare, han skulle dock få vädra hockeyrören han med, men mer om det senare.


Första Perioden
Matchen inleds med Hästen som puckförandelag men vips, helt plötsligt i skövdes första anfall så drar Paul Esdale iväg ett skott från tekningscirkeln på hästenmålvakten Fredrik Jensens högersida, skottet styrs in av skövdes Markus Molin och 1-0 till hemmalaget vid 2.01 såg tämligen billigt ut. Ett skott, ett mål – vad var det som höll på att hända?
Minuten senare i skövdes andra anfall och det var mål igen, en dålig rensning från Vita Hästen blir ett halvdant skott från Skövde, där står Andreas Jensen lägligt och tämligen ostört och vispar in en studsande puck till 2-0 framför Fredrik Jensen. Mardrömsöppning.

Som supporter håller man sig för huvudet och undrar om det var så här matchen skulle se ut, det visade sig snart att det bara var laget som ville väcka Fredrik Jensen, för nu var det färdig lekt i nätet för SIKarnas del och Jensen spikade säkert igen målet och visade att han är Ettans bästa keeper.
Öppningen för Hästen kom i numerärtöverläge vid 9.02, efter att ha inlett powerplayet rätt dåligt så började man få till spelet när en minut var avverkad, man fick både två och tre hyggliga målchanser innan pucken gick på band från Adam Sigfridsson till Mike Egener som drog ett slagskott från blålinjen som styrdes in i kassen av Rasmus Schelin, 2-1 och nu var vi med i matchen igen.
Vid 12.46 kommer Mattias Guter till ett läge mitt i slottet och drar på ett fint slagskott som tar i stolpen, inget mål den gången utan istället är det Skövde som nu tar tag i spelet efter det att Vita Hästen dragit på sig utvisningar. Skövde får powerplay då Mike Egener tycker att det är lite för välbefolkat framför Fredrik Jensen i hästenmålet och trycker iväg en skövdeit så han får sig en redig flygtur – Egener förpassas till utvisningsbåset för sitt hyss, 2min för crosschecking innebär spel 3mot5, tid 15.33. Hästen stressar på riktigt bra och reder ut utvisningarna utan större besvär, laget ser nu stärkt ut och satsar på kvittering, och det ska de få också. Strax innan tutan ljuder så dammar Victor Carlsson på från blålinjen med ett fint slagskott, Joel Davis i skövdemålet lämnar en retur som Adam Sigfridsson dyker på och trycker in kvitteringen till 2-2 vid 19.10. Psykoligiskt mycket viktigt mål och en stark kämpainsats av grabbarna att plocka in ett 2måls underläge på en period.


Andra Perioden
Vita Hästen kommer ut från periodpausen som ett nytt lag och inleder starkast, det ser friskt och fartfyllt ut och det känns som att 2-3 målet hänger i luften flera gånger. Vid 4.47 in i perioden är Paul Esdale framme vid hästenmålet och surrar, Dan Björkman rensar undan och ska freda Jensen i målet då gruff uppstår. Paul Esdale kastar handskarna snabbare än blixten och istället för att svara med ett flin så bjuder Björkman upp till dans. Handskarna ryker och vild slagväxling uppstår, Björkman drar rutinerat upp Esdales tröja över huvudet och manglar på, inte fören Paul Esdale fått sig en närbild av isen med Björkman som ryggsäck så går domarna emellan – allt medan hästenklacken ropar ”Danne Björkman” och Rebellerna trummar ”Vilda Västern”. 5+Game kändes för stunden onödigt i ett sjukligt Vita Hästen, men vid närmare tanke var det kanske inte så illa trots allt, Paul Esdale var nämligen killen som låg bakom skövdes 1-0 mål och som dirigerar deras powerplay... Vita Hästen dammade nu istället av den från febersjukan återvändande Robin Lindqvist som gick in och ersätte Dan Björkman. I övrigt en mycket jämn period där lagen byter målchanser men som slutar oavgjort, så här långt känns resulatet rättvist och speglar matchen.


Tredje Perioden
Varför vänta, nu var det hästarnas tur att gå ut direkt och näta, bara 53sekunder in i tredjeperioden så befinner sig Rasmus Schelin nere i offensivt sarghörn, han lägger in pucken på Victor Ringberg som går rakt på mål med ett par fina dragningar och sätter 2-3 till gästerna bakom Joel Davis i skövdemålet.
Vita Hästen ställer nu om till defensiv och spelar sarg ut, som åskådare kändes det lite vanskligt då grabbarna såg trötta ut samtidigt som Skövde drog nytta av situationen och pressade på bra. När Skövde sedan kontar och kommer tre mot två vid mitten av perioden så täcker Mike Egener skickligt passningen med kroppen genom att lägga sig på isen, skövdespelaren får dock med sig pucken in bakom mål och Egener slår då liggandes iväg med klubban för att rensa undan, istället träffar han skövdeitens skridskor och ytterligare 2minuter för Mike Egener i utvisningsbåset. I gruffet som uppstår efteråt hittar domaren ytterligare en utvisning på Hästen och Skövde har nu ett gyllene tillfälle med spel 5mot3 i 2min. Bortsett från att man slarvar något oerhört i sina byten så spelar Vita Hästen riktigt bra i sitt numerära underläge och stressar, jagar och täcker. Det gör att Skövde får tillbringa mesta tiden fastlåsta i sarghörnen eller åt att leta passningsmöjligheter.
Paul Esdale hade nog behövt ha handskarna på då han gav sig in i boxet med Björkman.

Men det är inte bara Hästen som slarvar i bytena, vid ett flertal gånger så var Skövde sex man på banan och det straffade sig till slut, vid 17.10 har Skövde åkt på att spela boxplay då man haft för många spelare på banan. Hästen har powerplay men Skövde pressar högt upp i banan då Mattias Guter rycker sig fri i mittzon och jagar fatt på en genomskärare. Han når den metern innan förlängd mållinje och stänker säkert upp den i målvaktens bortre kryss ur nästan ingen vinkel alls, riktigt snyggt.
Skövde plockar nu ut målvakten och spelar 6mot5, man trycker på bra men får inte till något riktigt spel då Hästen spelar tätt och stressar bra längs med sargerna. Istället drar skövdeiterna på sig en utvisning och målvakten äntrar återigen buren och Hästen får avsluta matchen i numerärt överläge och vinner med 2-4.


Summering
Skövde kändes riktigt stora och starka, man spelade fysiskt och aggressivt och lagens spel var ganska lika med mycket snabba omställningar, dumpningar och krig längs med sargerna. Hästen var dock lite snabbare på fötterna och tog bättre tillvara på chanserna i en riktigt jämn och hård match som innehöll allt som gör hockey så kul; snabba omställningar, fysiskt spel, smällar, slagsmål, känslor och mål.
Att släppa in 2mål på 3minuter i en måste match borta mot Skövde har man inte råd med, nu visade hästarna stort hjärta och riktiga kämpartakter när man tar in ett 2-0 underläge och faktiskt vinner med 2-4 under ordinare speltid, riktigt skönt att se dem spela med den här inställningen, men såna bjudningar ska man egentligen inte ha råd med.
En annan sak som SIKarna gjorde bra och som jag kan sakna i Hästen är spelet framför mål, Skövde hade alltid en kille parkerad framför Fredrik Jensen, i powerplay försökte man psyka ut vår målvakt genom att ställa en gubbe framför honom, vänd mot målet med ryggen ut mot spelet, där stod han fastcementerad och skymde så att Fredrik Jensen fick ställa sig upp för att se och förflytta sig - så fort Jensen reste sig upp så var trashtalket tydligt. Nu är vår demonmålvakt en rutinerad herre och tog det helt rätt, men en stående och skymd målvakt lämnar halva målet öppet.
Lika skönt som att se grabbarnas inställning var det att se hanteringen av det fruktade västgötska powerplayet. Skövde hade tidigare varit effektivast i hela Allettan Södra med +43% utdelning, idag kammade man noll trots 3 gyllene lägen i spel 3mot5 och därmed hade riddarna på den vita springaren dräpt powerplaydraken från Skövde.


Så, 3 sköna poäng och nu är vi med i matchen igen, förhoppningsvis har några grabbar till kryat på sig till på söndag då vi passerar östötaslätten och besöker Tranås bortom smålandsgränsen. Låt oss hoppas på en vingklippning av tranorna och ytterligare en kämpaseger.



Jag vill även passa på att berömma den oerhört trevliga publiken i Billingehov, alla var väldigt hjälpsamma och vänliga, vart man än gick så var det någon som hälsade, ville komma fram och prata lite hockey eller bara önskade oss en säker hemfärd. Rebellerna trummade på och sjöng fram sitt lag för fulla muggar (men varför trumma, man hör ju knappt vad ni sjunger?), men inte ett ord hördes om något motståndarlag eller dess supportrar, riktigt trevligt och jag önskar att man kunde känna sig så här välkommen på alla bortamatcher. Fin, ljus och luftig ishall utgjorde en bra inramning på matchen och från gästande klackplats såg man ypperligt från den branta läktaren som reste sig över isen.
Tack SIKar och Rebeller.



Med Hästen – mot Allsvenskan!

Allettan: Vita Hästen - Pantern



Bedrövligt. Så, där kunde den här matchrapporten varit slut, för särskilt många ljuspunkter bjöds inte på i dagens match mot gästande malmöiterna i Pantern. Segt, tamt och oinspirerat var det och ska man vinna matcher på den här nivån så räcker det inte med att spela hockey i en halvperiod. Dags att inse det nu.


Jag vet inte riktigt vad det är med laget men jag känner inte igen killarna alls ifrån det fina spel man stundtals bjöd på i gruppspelet, och det är inte motståndet som är för bra – för i min mening så är inte Pantern ett dugg bättre än vad Mjölby är, att då förlora mot ett sånt lag hemma i allettans inledning finns inget utrymme för. Grabbarna ser oerhört tunga ut i benen och spelet är fantasilöst, rensningarna ser mer ut som fösningar och puckarna fastnar i mittzon vilket öppnar för kontringar. Och vart är time-outerna när Pantern lyckas vinna mittperioden med 0-3?


Första perioden börjar med att Pantern får spela 5 mot 4 efter att Joakim Ohlsson åkt ut för en tripping en minut in i matchen. Boxplayet avklaras utan större problem och istället är det Vita Hästen som tar ledningen efter att en panternspelare slagit en riktig indianare i egen zon och gav Tobias Samuelsson en riktig smörpass i slottet som han förvaltade på bästa sätt, en fint åt vänster och gå åt höger, sen satt pucken säkert bakom Oscar Ahlsenfelt i målet. 1-0 till Hästen vid 06.13.
Minuten senare så kontrar Pantern och David Coleen sätter 1-1 efter att hästens försvarare Linus Eriksson åkt bort sig i anfallszon och inte hann hem igen. Lagen byter sedan utvisningar med varandra i mitten av perioden och domaren visar sig ganska svag och gör att det till slut hettar till en del mot slutet av perioden, Egener åker på en tackling bakifrån vid egna båset och vänder sig och tittar länge efter panternspelaren för att få syn på numret.. ”Nr.2 – H.Nilsson”. Den lite uppretade stämningen som kom mot slutet var precis vad en lam häst behövde, fantastiskt vad lite gruff kan göra, 2-1 till Vita Hästen kommer 19.33 då Victor Ringberg slår in en målvaktsretur framför mål.


Andra periodens första noterbara händelse är då Panterns Patrick Boij åker ut för en hooking vid 4.42 in i perioden, Hästen gör i slutet av powerplayet ett dåligt byte som gör att Pantern kommer fria och Isaac Haag sätter 2-2 vid 6.05. Lagen byter sedan målchanser i en öppen historia innan det dimper ned en höjdpuck vid egen blålinje, den studsar ett par gånger innan Mike Egener böjer sig fram för att enkelt stoppa pucken med klubban, pucken vill dock annat och hoppar mellan benen på Egener som är helt stillastående och blir omåkt av en ivrigt skrinnande Filip Rubenson som stänker in 2-3 till Pantern, tiden 11.34.
Mike Egener surnar till över misstaget och det får en stackars katt betala för då en motspelare mosas mot sargen, lite väl tufft tycker domaren och Mike får lugna ned sig i utvisningsbåset i 2minuter för crosschecking.
Fem minuter senare är det Joakim Petterssons tur att ta igen sig lite, 2minuter för kneeing. Pantern tackar och tar emot, men när Fredrik Smeds skjuter iväg 2-4 pucken så ser det inte särskilt farligt ut, Fredrik Jensen medkroppen bakom pucken ska bara ta den i plocken, pucken träffar dock på kanten av handsken och istället styr han in trissan i eget nättak.


Tredje perioden början även den avslaget och domineras mest av domaren, han avgör på inget sätt matchen, men ibland undrar man ju vart de hittar alla bottennapp till domare. I mitten av perioden verkar dock Hästen hitta spelet för första gången på hela matchen, nu visar man att man vill vinna den här matchen, det gör att Pantern drar på sig utvisningar och vid 10.23 visar Victor Carlsson prov vilket fint slagskott han ligger inne med genom att stenhårt panga in 3-4 i spel 5 mot 3. Vid 16minuter in i perioden får Hästen tekning i Panterns zon, man vinner tekningen och Marcus Eriksson sätter på egen hand 4-4 efter att han tagit med sig pucken in famför mål där han snurrar och drar målvakten innan han stänker upp pucken i maskorna bakom Ahlsenfelt i pantermålet vid 16.32.


Förlängningen inleds i spel 3 mot 4 för hästens del efter att Pantern dragit på sig en utvisning i slutet på sista perioden, Vita Hästen lyckas dock inte utnyttja detta och istället är det hästens Linus Näsströms som åker ut 2min efter att Patrik Boij bjudit på ett riktigt Hollywoodnummer då han kastar sig alá Svansjön, för att sedan ställa sig upp och le och slänga iväg en blinkning till lagkamraterna i båset. Han sätter sedan själv 4-5 målet bakom Fredrik Jensen i det numerära överläget.



Summeringen då; Uselt, riktigt uselt. Pantern är ett lag som egentligen ska vara storleken för små för Vita Hästen men som idag lyckades helt och fullt med sitt kontringsspel och som skickligt utnyttjade de misstag som Hästen bjöd på. Jag vet inte om grabbarna fullständigt frossat i prinskorv och julgodis eller om det är uppladdningen som felar, men killarna ser oerhört stumma ut i benen och ingen vill åka skridskor utan spelar runt pucken i egen zon och hoppas på att någon annan ska ta tag i det. Backarna väntar på att forwards ska visa sig och när man väl gör det så är passningarna så tama att de bryts av motståndarna i mittzon och man åker på kontringar. När man frekvent dumpar pucken i anfallszon så är det ingen som får upp farten och åker, men allt som oftast är till och med dumpningarna så dåliga att de bryts. Det här var en match som Hästen bara ska vinna, en match som man måste vinna, om man nu vill vara med vill säga.


Några spelarkommentarer; det börjar bli tjatigt nu, men Rasmus Schelin, igen. Han krigar på och om man ska rota fram något som var positivt i dagens elände så var det att se hur han klev fram och tände till och visade vinnarinstinkt när andra uteblev. Han snackade med domare och fullföljde tacklingar runt om på hela isen, jag förstår att han var assisterande kapten i LHC J20. Att sedan ungtuppen och lillebrorsan Samuelsson ska kliva fram som 18åring ur fjärdekedjan och visa hur det ska se ut ger splittrade känslor, för samtidigt att det är kul att han kliver fram och får göra mål, smäller på fullt ut vid sargerna och är den som minst i laget (65kg på 176cm) ger sig in i slagsmål och visar känslor och jävlar anamma, så är det fan ledsamt att se hur ingen mer rutinerad går in och gör detsamma. Stort plus till Tobias Samuelsson således, hela fjärdekedjan får godkänt – till skillnad från övriga som får underkänt allihop, bortsett från redan nämnde Schelin.

Sen undrar jag vilken position Linus Eriksson spelade på idag, för så tillvida han inte var vänsterforward så undrar jag vad hela in i hästskiten han gjorde då han gång på gång åkte bort sig i anfallzon. Panterns 1-1 mål är till exempel hans då Linus hade varit på sejour djupt ned i anfallszon och trampade på järnet utan att hinna hem igen, det här är Allettan – så här nonchalant får man inte spela. Och vart är kommunikationen?!
Fredrik Jensen var rena Gott & Blandat påsen då han blandade briljanta räddningar med mindre stabila ingripanden och räddningen i förlängningen då han sträcker ut som rena fotbollsmålisen är det världsklass på, hur tog karln den pucken liksom?! Dessvärre bjöd han på 2-4 målet och när han blev på åkt i andra perioden och låg kvar på isen, tittandes omkring sig halvvägs in i målet, så förstår jag att han gjorde det - han undrade väl vart understödet från sina försvarare var någonstans.

Varför tar sen Jeffa inte time-out i andra perioden och försöker bryta den negativa trenden då laget spelar usel ishockey och förlorar den perioden med 3-0? Hans stil är ju ganska sansad och tillbakalutad i båset, men jag hoppas för allt i världen att killarna fick höra både det ena och det andra i omklädningsrummet när dörren stängts, allt annat vore tjänstefel.

Slutligen så, Mattias Guter är en riktigt bra hockeyspelare som kan hålla puck, är målfarlig, har vinnarskalle och alltid kämpar på, men är han verkligen så här viktig för vår förstafemma? För det är rent otroligt hur dåligt vi spelat sedan han och Magnus Eriksson försvann i alla fall.

Allettan: Örebro - Vita Hästen


Jag hade kunnat börja den här rapporten med några ”om”, om Hästen satt sina chanser i första perioden så hade vi vunnit, om inte Mattias Guter varit skadad så hade straffen suttit, om vi inte dragit på oss utvisningar i andra så... Men det finns inga "om", ursäkterna överlåter jag åt andra.



Istället ska jag försöka ta av mig hästenglasögonen och göra mitt bästa för att se nyktert på den här matchen, notera att jag skriver ”försöka”. Det här var en match som engagerade, det gör visserligen alla matcher mot Örebro, men den här var speciell på flera sätt, inte bara för att vi åkte på säsongens första förlust mot Örebro, utan av flera andra orsaker; en ny transatlant gjorde premiär i Vita Hästen, ovanligt stort antal tillresta supportrar, en domare som hade hicka med pipan i munnen och en ishall med riktigt patetiska hustomtar. Men det återkommer vi till, först så tar vi itu med matchen.


Första perioden börjar med att Hästen sätter full fart under skridskorna och spelar respektlöst, borta var det försiktiga och defensiva kontringsspelet med sina snabba spelvändningar och dumpa-pucken-och-kriga-i-sarghörnen taktik. Örebro verkade överraskade och tagna på sängen av Hästen nya spel, till en början var man inte riktigt med på noterna men vaknade dock till och gjorde den här perioden till en jämn historia där båda lagen hade flera målchanser. Sammantaget tycker jag dock att Hästen hade övertaget sett över hela perioden men där Örebro stressar på bra i egen zon, även om deras försvarsspel såg lite irrigt ut emellanåt. Skotten, 7-8 till Hästen, speglar nog det hela rätt hyfsat.


Andra perioden inleds med att Robin Lindqvist gör en skön comeback efter skadan och snappar upp en riktig indianare från Örebro och pangar sedan säkert in 0-1 med ett slagskott bakom en oskymd Bengt Höglund, tiden är dryga 2 minuter in i perioden. Örebro får sedan en något märklig straff efter en hakning 5 minuter senare, Jonas Almqvist tar den och sätter säkert pucken bakom Fredrik Jensen till 1-1. Örebro får en riktig tändning och ser nu mycket fräschare ut än tidigare, minuten senare smäller återigen Jonas Almqvist in en puck och gör 2-1 till Örebro. Hästen drar på sig en del utvisningar i perioden och de numerära underlägena sätter sina spår i laget, Fredrik Orrsten sätter sedan 3-1 i numerärt överläge 14.39 in i perioden.

Örebros tvåmålsskytt, Jonas Almqvist, hakas sedan i ett anfall vid 16.59 och faller omkull, han glider olyckligt in i sargen utan att hinna ta skydd och hela scenariot ser otäckt ut, han blir liggandes och efter en lång stund kommer båren in och Almqvist förs till sjukhus. Vid 19minuter jämnt rycker hästens Joakim Petterson sig fri och sätter av mot örebromålet, han hakas i närheten av sargen och vips så har domaren dömt ut ytterligare en märklig straff i en match där kompensationsutvisningar, och tydligen också straffar, avlöser varandra. Marcus Eriksson får agera straffläggare i Mattias Guters frånvaro och missar tyvärr, perioden slutar 3-1 till Örebro. Skottstatistiken 15-6 till hemmalaget är ett resultat av flera numerära överlägen för Örebro.


Tredje perioden och den vita springaren är trött och liknar mer en tung nordsvensk än något arabiskt fullblod. Man spelar svårt i egen zon och slarvar i uppspelen. Faktum är att man knappt tar sig i in i anfallszon över huvud taget, inte ens då Örebro åker på en utvisning med 3 minuter kvar så lyckas man. Hela laget spelar runt pucken i egen zon och ser ut att hoppas på att någon annan ska orka, men det är stumma ben i Hästen nu.

Vid ett scenario så får hästens förstafemma göra ett längre byte och en ivrigt skrinnande och forecheckande Marcus Eriksson signalerar för att han är trött och vill byta, Örebro etablerar dock spel i hästens zon och ”Macke” tvingas kvar på isen. Hästen snor åt sig pucken och rycker fram i ett 2 mot 1 läge där Marcus Eriksson har pucken, han dock så trött att han inte vågar sig på ett bra avslut i det här givna läget utan passar pucken och något mål blir det inte. Ganska talande för hur hela perioden såg; trött och svårt.
Örebro spelade å sin sida tätt bakåt och stängde effektivt igen mittzon, det gjorde att Hästen dumpade puck i sarghörnen och hoppades på att någon skulle åka på den. Ingen åkte. Strax innan slutsignalen rycker Fredrik Orrsten och spikar slutresultatet 4-1 till Örebro.


Sammanfattningsvis så var det riktigt kul och fräscht att se Hästen i första perioden, man spelade på och störde Örebro på ett sätt som gnällbältarna inte hade räknat med, en underhållande period med kul hockey. Sen hittade domaren visselpipan i andra perioden och nu dömde han lite hur som helst, det enda positiva man kan säga om dennes insats är väl att han var precis lika dålig åt båda håll. Att döma felaktiga straffar och sedan kompensera det med ytterligare en felaktig straff åt andra hållet, och göra samma sak med utvisningarna där han släpper den ena klara förseelsen efter den andra för att inte döma sönder matchen då han redan tagit en billig utvisning, det är under all kritik. Att trötta hästar sedan inte klarade av sista perioden visar väl mest att man inte har råd med för många utvisningar mot topplag som Örebro.
En rättvis vinst till närkingarna, som dock inte imponerade på mig. Ska man glädjas över något så är det väl det faktum att Örebro är en av favoriterna i Södra Allettan, att de hade hemmais och ska man nu förlora någon match så är just den här den bästa tänkbara. Returmatch i Himmelstalund nästa gång och då hoppas vi på fjärdesegern för Vita Hästen.


Bra i Hästen var annars följande spelare; Marcus Eriksson som bortsett från den missade straffen var en av lagets bästa idag, han levererade kanske inte helt vad det gäller målchanser, men han höll kvar pucken bra i anfallszon och i försvarsspelet var han som en iller då han checkade högt upp och var bakom deras mål och jagade pucken ibland, det resulterade i att han fick trampa för allt vad lädret höll tillbaka sen, ett arbete som kanske inte alltid får den cred det förtjänar. Robin Lindqvist, skön comeback ifrån skadan, inte bara för målet utan han såg hungrig ut och utnyttjade sin styrka och storlek då han kämpade på längs med sargerna. Sen har jag fått en personlig favorit i Rasmus Schelin, jag har sagt det förut men han bara fortsätter att växa, kämpar alltid på och försöker, passningssäker och en del av puckarna han serverade förtjänade bättre öden.

Mike Egener då, hur gick det för honom? Visst såg man att han var lite matchovan och ringrostig, men på det hela taget tyckte jag har gjorde bra ifrån sig, att han spelat på mindre rink märktes kanske lite på passningsspelet men han spelade säkert och det var aldrig några större problem.
Han inledde första perioden lite försiktigt och det såg nästan ut som att han blivit varnad för den annorlunda domarnivån i Sverige, han fullföljde inte tacklingarna men gjorde det bra ändå och gick tätt i ryggen på motståndarna och gav dem inget utrymme. I andra var det dock en annan Egener som kom ut på isen, han vågade lite mer och fullföljde ett par riktigt sköna tacklingar som sänkte både en och två örebroare, skönast var dock att se hur han tryckte till Gordie Dwyer i tredjeperioden så att denne åkte i backen vid hästens blålinje. Då log jag. Mike Egener får alltså klart godkänt i premiären, trots stor rink, omatchad sen i april och med en resa runt jordklotet bakom sig. Det bådar gott det här. Tilläggas kan även att den storväxte transatlanten var framme och kollade till örebros Jonas Almqvist då han låg skadad och hjälpte sedan sjukvårdarna att försiktig lyfta upp honom på båren, sportsligt och snyggt.


Så till matchen-i-matchen mellan klackarna. Dagen till ära hade Hästenfanz fyllt två hela 50manna bussar och den totala supporterskaran uppgick till runt 200-250pers i den röd-vita hörnan. Örebro och deras R4-klack hade även de samlat en ovanligt stor skara, så vem vann? Jag får väl lite partiskt säga att Hästenfanz drog det längsta strået med att skapa tryck då man var så pass många. Tyvärr får jag dock meddela att jag är ganska besviken på båda sidor då rötäggen firade nya triumfer, något som tog udden av det hela.

På örebros kortsida sjöng man som vanligt ramsor som dominerades av att ”hata” och ”slakta”, istället för att fokusera på sitt lag och uppmuntra det, men det börjar ju bli en vana nu. Vidare så hade man några patetiska stackare i hallen som smugit sig bort till hästenfansens sektion och som med sina små vita sneakers studsade över staketet och skulle börja slåss – borta på kanten där föräldrarna satt med sina småbarn(!). Ursäkta språket men, hur jävla korkade är man inte när man ställer till med bråk och skämmer ut både sig själva sin förening inför 1.500 personer i sin egen ishall? Här gjorde dock polisen det de skulle och var blixtsnabbt framme och släpade ut packet i nackskinnet.

Hästenfansen hade idag fått tillökning och många nya ansikten syntes till, det var jäkligt kul att se. Tyvärr avtog glädjen en aning då dessa inte enbart bidrog med positiva toner utan även i vårt hörn hördes det en del skit, dessa överröstades dock snabbt av mer positiva ramsor, bra gjort där klacken. Mer beklagligt var det dock då en örebrospelare skadas och ligger kvar på isen, då börjar man inte bara heja på Hästen utan man fortsätter dessutom att sjunga ”Stå upp...” trots att killen uppenbarligen är allvarligt skadad – hur tänker man då egentligen? Nej, en lektion i supportervett och etikett: När en spelare är allvarligt skadad så är man tyst, när denne reser sig upp eller hjälps av isen, då apploderar man. Oavsett vilket lag den spelar i.
Givetvis så är det svårt att se hur allvarligt skadad en person är då denne faller och man kan dra iväg någon ramsa en gång eller två för mycket, men när man ser att killen ligger kvar – då slutar man, då är man tyst. Som tur är har vi en majoritet i klacken som har folkvett, även under fredagsmatcherna.



Hur som helst, jäkligt kul att se så många i klacken, och än roligare var alla nya ansikten. Låt oss göra alla matcher till en hockeyfest och häng på även då Pantern gästar oss hemma i Himmelstalund nu på söndag.


Med Hästen mot Allsvenskan!

tisdag 30 december 2008

Allettan - Inför Örebro

Nu smäller det, igen!








Nu börjar Allettan och som inledning så drar vi igång med det bekanta motståndet från Örebro, denna ärkerival som vi lärt känna genom gruppspelet och som vi nu får möta på bortaplan för tredje gången på raken. 3 förluster mot Vita Hästen har inte gjort ett dugg för den icke existerande ödmjukheten uppe i gnällbältet, där är man fortfarande rikets bästa.


Ny match mot Örebro, vi pratar känslor, engagemang och rivalitet, ärkerivalitet om jag får säga det själv. För det är något visst med det där laget från Örebro, närkingar, gnälldialekt och något slags storstadskomplex. En kaxighet som kommer i takt med storvärvandet och stjärnkontrakten, en kaxighet som inte riktigt är så klädsam efter tre raka förluster mot Vita Hästen och -7 i målskillnad, lägg där till tunna 13poäng mot de 4 topplagen i gruppen och de -4 man har i målskillnad mot dessa, en målskillnad som är sämst av samtliga topplag i inbördesmöten, så man kan undra vart den där kaxigheten kommer ifrån.
Man vill så gärna vara med där uppe i Allsvenskan och man tror att man är större än vad man är, ett tydligt exempel är då Vita Hästen fortfarande var så dåliga efter att Örebro åkt på sin tredje raka förlust, vi var till och med sämre än tabellfyran Tranås, som vi också vunnit mot i 3 matcher av 3 matcher.
Ja, ni förstår – här finns ingen ödmjukhet, inget försonande. Örebros webbredaktör var inne på det i sin krönika på deras hemsida; det är nästan så att det är skönare att besegra Örebro än att vinna Allettan, men bara nästan.


Tack och Hay

Resultaten uteblir; ut med den gamle och in med den nye. Borta inför Allettan är forwarden Dwayne Hay, med 7 poäng på 14 matcher så var det nu färdigspelat för den lovordade kanadicken. Trots NHL meriter, fysiskt spel och förhoppningar på bloggar så är han nu alltså borta ur leken. På örebros officiella hemsida lyckönskas han, men så värst nöjda kan man inte ha varit med honom när allt kommer omkring.
Borta är också örebros bäste poängplockare, Henrik Löwdahl, som fick hälsenan avsliten mot Sunne innan juluppehållet och blir därmed borta resten av säsongen.

Nej, desto nöjdare borde man vara över att ha värvat en av Division-1:s bästa centrar, nyköpings Thomas Fahlqvist har gjort 49 poäng på 26 matcher och blev ett hett byte då den ekonomiska krisen i Nyköping blev ett faktum, förhoppningen är väl att Thomas Fahlqvist ska bli en fullgod ersättare till den skadade Henrik Löwdahl.
Innan jul värvades även finnen Mikko Laine, forwarden tog SM-Liiga guld med HPK säsongen 05/06 och värvades sedan till Timrå säsongen efter, nu senast kommer han dock från en sejour i Österrike och den officiella historien var då att Laine skulle ersätta den skadade Henrik Löwdahl. Så tack och Hay, bort med kanadicken och Löwdahl får krya på sig, in med Mikko Laine och Thomas Falqvist istället. Återstår att se hur ommöbleringen faller ut på isen nu bara.


In gnäggar Egener

Vita Hästen då, jodå, vi värvar med. Klar är redan 194cm och 98kg tacklande och hårdskjutande kanadick som ska ta plats i hästens backlinje. Mike Egener anlände till Norrköping i fredags och deltog på träningen i lördags, tyvärr missade han träningsmatchen mot Djurgårdens J20 på söndagen, men helt klart ska vara att han är med i matchen mot Örebro den 2:e Januari.
Mike Egener var säsongen 01/02 uttagen i åtta U18 landskamper för Kanada och 2003 draftades han sedan av Tampa Bay Lightnings i andra rundan. I bagaget har han nu 175 AHL matcher och i samma bagage finns även 505(!) utvisningsminuter, det skvallrar om att det inte är någon duvunge som anlänt till Vita Hästen. Det fysiska spelet och det hårda skottet är dock välkommet, hoppas domarna är snälla mot honom...

Vita Hästen är dock inte nöjda där, att klubben har dörren öppen för ytterligare värvningar är ingen större hemlighet. Tidigare var Djurgårdens lovande U20 back, Alexander Deilert, aktuell för laget men bestämde sig för att provspela i Norge innan han lämnade besked. I söndags visade han upp sig i djurgårdens träningsmatch i Himmelstalundshallen och det innebär att han med största sannolikhet inte fick något kontrakt i Norge. Lite tveksamt om han står särsklit högt upp på Vita Hästens önskelistan i dagsläget däremot.
Mer troligt är att nyköpingsbacken Ronny Björlin får ett erbjudande om att komma över inför Allettan, Ronny Björlin är hyfsat stor och stark med sina 187cm och 92kg, han har rutinen och erfarenheten som Hästen behöver inför Allettan och besitter även en hygglig bössa och bra ledaregenskaper, något som är mycket välkommet. Inte minst så stärks spekulationerna av att Ronny Björlin och nyköpingsforwarden Peter Danielsson var på besök och samtalade med representanter från Vita Hästen under träningsmatchen mot Djurgårdens J20. Fler krokar lär nog ligga ute, även om vi nu vant oss vid att klubbledningen lägger locket på när det väl drar ihop sig.


Fullpott och stolpskott

När allt kommer omkring så har alltså Hästen värvat en ny back och något ytterligare tillskott lär vara på väg, i Örebro har man bytt ut kanadicken Dwayne Hay mot finnen Mikko Laine och skadade Henrik Löwdahl mot Thomas Fahlqvist. I övrigt är det samma lag som vi mött tidigare, samma lag som trots sina 3 raka förluster och 11-4 i mål till Vita Hästen ändå är favoriterna. Det innebär att förväntningarna ligger helt och hållet på Örebro, deras stjärngossar måste börja glänsa nu och laget behöver vinna för att återupprätta hedern, för klarar styrelsens hälsa ytterligare en förlust, och betyder matcherna mot Hästen lika mycket för stjärnorna som de gör för ledningen?
Hästen har å sin sidan redan visat att man ogärna tar en förlust mot Örebro, det är inget skönspel det bjuds på men man svettas, kämpar, gör mål och man vinner, receptet för framgång heter Vilja, med stort ”V”. Sen kan man styra spelet, skjuta utanför och dra pucken i stolpen bäst man vill, men det delas varken ut stil- eller tröstpoäng i ishockey, det är vad resultattavlan visar då tutan ljuder som räknas, därför är Hästen de som besegrat Örebro i samtliga möten.


Dagen-D, Landstigningen vid Behrn

Fredagen den 2:e Januari 2009 - kom ihåg det datumet, det är nämligen då vi invaderar Örebro och Behrn Arena. Hästenfanz har abonnerat två stycken 50manna bussar till fredagens match och dessa är nästintill fulla. Med en röd-vit supporterinvasion i betongbunkern på fredag så ska vi göra vårat för att lyfta laget till ytterligare en seger, lyckas inte laget spela in pucken så får vi helt enkelt sjunga in gummitrissan i mål.


Alle man till Örebro - Med Hästen mot Allsvenskan!

fredag 26 december 2008

Den enes död...


Den ekonomiska krisen i Nyköpings Hockey är ett faktum och konkursen verkar ligga runt hörnet, svallvågorna av krisen märks nu av även på spelarnivå. Lönerna för December halverades och kontrakten ska förhandlas om i Januari, det innebär att de som vill lämna klubben då är fria att göra så. Dukat bord för Division-1 rivalerna med andra ord.


Vita Hästen jagar backförstärkningar inför Allettan och har nu värvat Mike Egener, 194cm och 98kg hårdskjutande kanadensare, en kille som gillar att smälla på och som nästintill fått en egen stol i utvisningsbåset i de tidigare klubbarna.
Hästen är dock inte helt nöjda där utan söker vidare, Alexander Deilert är ju tydligen inte helt avskriven för Hästens del enligt Håkan Sigfridsson till Folkbladet. Men om Hästen endast värvar backen Ronny Björlin ifrån Nyköping så tycker jag det är lite klent när vi ändå är i behov av spelare som kan ge laget det där lilla extra.

Vissa har jublat, klappat händerna och tyckt att vi ska ta en hel femma av Nyköping, eller varför inte byta ut halva truppen... Att dock värva en kedja tycker jag inte man ska ge sig på, även om ekonomin hade klarat av det, inte bara för att det förmodligen är orealistiskt på grund av konkurens från andra intressenter, utan för att det rör om alldeles för mycket i laget - nu menar jag inte i kedjorna, utan i harmonin och de sociala strukturerna. Att bänka 5-6 spelare märks av, dessa spelare är i Hästen för att spela hockey och om de bänkas så kan man räkna med att det kommer att skapa irritation och sura miner, något som kan smitta av sig på övriga truppen då vissa är vänner och sympatiserar med varandra osv.

Nej, 2-3 gubbar tycker jag hade varit lagom. Johan Åhnelöf står högt upp på min önskelista, sen är Thomas Fahlqvist för bra för att inte försöka värva, men annars hade ytterligare en back varit välkommet. Johan Ohlsson, Tobias Gyllenhammar eller Ronny Björlin.


-Johan Åhnelöf-
Positivt: 27år och 10 säsonger med spel i Allsvenskan, det behövs i Vita Hästen. Kanske inte den största backen men 89kg på 180cm säger mig att man inte flyttar på honom hur som helst. Högerskytt vilket är lite ovanligare, 21 poäng på 23 matcher.

Negativt: Ingenting, som jag ser det, dock inte så insatt i hur hans spel ser ut.


-Johan Ohlsson-
Positivt: 27år och erfaren med spel i både Allsvenskan som Norge och Frankrike. 28 poäng på 23 matcher är bra, med 185cm och 85kg är han hysat stor om än ingen biff.

Negativt: Ingenting, som jag ser det, dock inte så insatt i hur hans spel ser ut.


-Tobias Gyllenhammar-
Positivt: 187cm och 90kg gör Tobias till en rätt stabil 21åring. Plockar inte nämnvärt med poäng framåt, dock en högerskytt vilket alltid är positivt då det inte är helt vanligt med sådana. Att Tobias är östgöte och hästenlirare sedan tidigare gör ju att han borde tittas lite extra på.

Negativt: Osäkert om han verkligen tillför något i dagsläget, dessutom en ganska ung kille i en redan hyfsat ung backuppsättning. Saknar lite av den rutin som vi är i behov av just nu.


-Ronny Björlin-
Positivt: Rutin, massor av rutin. 40år och 8 säsonger i Allsvenskan med Nyköping, lagkapten och goda ledaregenskaper. Hyfsat stor med sina 187 och 92kg, hyggligt avslut och 23 poäng på 26 matcher varav 7 mål. Plus också att han varit i Vita Hästen så sent som förra säsongen och känner en del av grabbarna.

Negativt: Åldern, vid 40 är man inte lika pigg som vid 20, eller ens 30. Så har han tempot och farten?


-Thomas Fahlqvist-
Positivt: En av Division-1:s bästa centrar. En bra framspelare med hela 30 assist och 19 mål på 26 matcher gör att han är en tillgång för vilket lag som helst i Div-1. 179cm, 79kg och en ålder på 22år vilket gör att man kan bygga vidare på killen.

Negativt: Är förmodligen intressant för klubbar även högre upp i seriesystemet och ett hett byte för samtliga klubbar i Div-1. Kan möjligtvis kosta lite för mycket också.

lördag 20 december 2008

Nya mål

...På McDonald's





Nu har Vita Hästen arbetat fram ett nytt samarbetsavtal med McDonald's, i detta ingår en "Vita Hästen meny" på McDonalds vilket ger laget 3kr på varje serverad måltid. Menyn består av 2st BigMac burgare, en stor pommes och en stor läsk.


Jacob Westerholm, Restaurangchef McDonald's Norrköping säger:
- Vi ser positivt på ett långvarigt samarbete med Vita Hästen. Klubbens satsning på sin breddverksamhet och sin elitsatsning tilltalar McDonald’s Norrköping. Med detta samarbete vill vi skapa förutsättningar för Vita Hästen att lyckas med sin elitsatsning, samt att öka möjligheterna för ungdomar i Norrköping att spela ishockey.
Vi har tillsammans tagit fram en tilltalande Vita Hästen meny. Menyn kommer att serveras på samtliga McDonald’s restauranger i Norrköping under säsongen och 3 kr går oavkortat till Vita Hästen. Samarbetsavtalet innebär även att vi kommer att samarbeta med många olika aktiviteter kring ishockeyn i Norrköping. Bl a kommer McDonald’s vara huvudsponsor till McDonald’s Cup senare under våren.

[ Källa: Vita Hästens hemsida ]


Vad ska man då tycka om det här då? Oavsett vad man har för åsikter om McDonald's så är detta positivt för Vita Hästen ur en rent publicitets och affärsmässig synvinkel. Inte bara får klubben in pengar utan hamurgerkedjan har som bekant en hel del gäster med, gäster som kanske inte alls är intresserade av ishockey eller som avslumrat glömt av vårat Div-1 lag, nu får de se klubbloggan i menyn på restaurangerna och laget får publicitet på så vis uppmärksamhet och når ut till fler potentiella besökare. Enbart positivt med andra ord och kan det locka i alla fall ett par nya besökare på Hästens matcher så är jag nöjd.

Nu vill jag ha Vita Hästen påsar i mataffären också.

Tur, turigare... Vita Hästen?

Kan man slå två olika topplag i 6 matcher av 6 möjliga enbart på tur?




Då hade vi spelat färdigt mot topplagen i grundserien i Division 1E för den här gången, det har inte alltid varit vare sig snyggt eller enkelt, men resultaten talar för sig själv och säger ändå att Hästen gjort ett bra jobb mot konkurrenterna. Statistik ljuger nämligen inte, hur gärna vissa än må vilja att det vore så.



”Vår första förlust på hemmaplan och det mot seriens bästa lag, tycker jag. Det var en match som böljade åt båda hållen, där Hästen var lite vassare i avsluten och spelade den typ av hockey som vi ville göra. Det gjorde dem bättre än vad vi klarade av den här kvällen”. /Leif Carlsson, Tränare i Skåre BK.

Flera gånger har jag hört hur dåliga Vita Hästen är, ofta från skribenter och supportrar i konkurrerande lag i samma division, är det inte stolparna som står ivägen så är det skador i motståndarlaget, nyförvärv som inte är samspelta än, vår målvakt är fuskigt nog för bra, eller så lutar isen fel eller så hade en spelare nageltrång – men så har vi ”om”, om alla stolpskott gått in, om alla varit samspelta och skadefria, om målvakten haft lite lägre räddningsprocent, eller rent av spelat i motståndarlaget istället, då hade man minsan spöat Vita Hästen, som är så dåliga.
Men istället för att säga att "om" inte Hästen dragit på sig utvisningar mot Skåre i sista matchen, om Skåre inte varit så effektiva i powerplay och om Skåre haft bortaplan istället för hemma is, om Hästen bara haft fullt lag - så jag tycker vi hoppar över det och istället konstaterar att Hästen har haft det lite svårt mot Skåre och att dessa är oerhört starka på hemmaplan. Så nej, inga ursäkter, istället tittar vi lite på hur det sett ut i matcherna sinsemellan bland de fyra allettanlagen från grupp 1E.


Vita Hästen vann inte serien men har tagit 3 av 3 segrar mot serieettan Örebro och har 11-4 i målskillnad till Vita Hästens fördel. Man har även 3 av 3 segrar mot serie 4:an Tranås, 8-5 i målskillnad där. Man lyckades däremot bara ta 1 av 3 segrar mot serie 3:an Skåre och fick 11-7 i målskillnad. Det gör att man totalt tagit 19 poäng av 27 möjliga och en målskillnad på 26-20, +6 mål mot topp 4:a lagen i Division 1E. Det kommer inget av de andra lagen närheten av.

Vita Hästen mot Örebro, 3 vinster av 3 möjliga. 11-4 till Hästen.
Hästen – Örebro 4-1
Örebro – Hästen 2-5
Örebro – Hästen 1-2 (Efter straffar)

Vita Hästen mot Tranås, 3 vinster av 3 möjliga. 8-5 till Hästen.
Hästen – Tranås 3-2
Tranås – Hästen 2-3
Hästen – Tranås 2-1 (Efter förlängning)

Vita Hästen mot Skåre, 1 vinster av 3 möjliga. 11-7 till Skåre.
Hästen – Skåre 1-3
Skåre – Hästen 2-4
Skåre – Hästen 6-2



Vi jämför det med hur de andra Allettan kvalificerade lagen har spelat, serieettan Örebro har endast tagit 13 poäng av 27 möjliga mot topplagen som går vidare till Allettan, de har en målskillnad på 24-28 och ligger alltså -4 i antal gjorda mot insläppta mål. Det säger mig att Örebro har haft svårt att hantera de bättre lagen i serien.

Örebro mot Hästen, 3 förluster av 3 möjliga. 4-11 till Hästen.
Hästen – Örebro 4-1
Örebro – Hästen 2-5
Örebro – Hästen 1-2 (Efter straffar)

Örebro mot Tranås, 2 vinster av 3 möjliga. 11-7 till Örebro.
Örebro – Tranås 4-2
Tranås – Örebro 2-5
Tranås – Örebro 3-2 (Efter straffar)

Örebro mot Skåre, 2 vinster av 3 möjliga. 9-10 till Skåre.
Örebro – Skåre 4-3 (Efter förlängning)
Skåre – Örebro 4-1
Örebro – Skåre 4-3



Skåre som kom 3:a i serien har bara tagit 13 poäng i inbördesmöten, målskillnaden lyder 28-27 och gör att Skåre hamnar på +1 i målskillnad. Skåre började säsongen starkt med tappade stinget lite under andra halvan, man ryckte dock upp sig på slutet och säkrade allettanplatsen genom att säkert smiska upp Hästen hemma i Löfbergs Lila med 6-2 för sedan ta formstarka Tranås borta med 3-4, så här det sett ut för Skåre:

Skåre mot Vita Hästen, 2 vinster av 3 möjliga. 11-7 till Skåre.
Hästen – Skåre 1-3
Skåre – Hästen 2-4
Skåre – Hästen 6-2

Skåre mot Örebro, 1 vinster av 3 möjliga. 10-9 till Skåre.
Örebro – Skåre 4-3 (Efter förlängning)
Skåre – Örebro 4-1
Örebro – Skåre 4-3

Skåre mot Tranås, 1 vinster av 3 möjliga. 7-11 till Tranås.
Tranås – Skåre 3-0
Skåre – Tranås 3-5
Tranås – Skåre 3-4



Tranås på fjärdeplatsen har tagit 9 av 27 poäng mot topplagen och har 23-26 i mål och ligger alltså på –3 mot topp 4 i 1E. Tranås gjorde tvärtemot Skåre och började lite sämre men har mot slutet verkligen spelat ihop sig och visat att man vill vara med och slåss.

Tranås mot Vita Hästen, 3 förluster av 3 möjliga. 5-8 till Hästen.
Hästen – Tranås 3-2
Tranås – Hästen 2-3
Hästen – Tranås 2-1 (Efter förlängning)

Tranås mot Örebro, 1 vinst av 3 möjliga. 7-11 till Örebro.
Örebro – Tranås 4-2
Tranås – Örebro 2-5
Tranås – Örebro 3-2 (Efter straffar)

Tranås mot Skåre, 2 vinster av 3 möjliga. 11-7 till Tranås.
Tranås – Skåre 3-0
Skåre – Tranås 3-5
Tranås – Skåre 3-4



Tittar vi nu på resultaten så ser vi snart att inget lag, INGET, har gått obesegrade mot något av de andra, förutom just Vita Hästen. Men nu har Hästarna inte bara gått obesegrade mot en av motståndarna, utan mot två av dessa. Såväl serieettan Örebro som seriefyranTranås besegrades i samtliga möten, mot Örebro var det dessutom på bortais i två av fallen. Ändå skriver en välkänd bloggare att såväl Örebro som Tranås är bättre än Vita Hästen, hur det går ihop kan man ju fråga sig.
Utöver det faktum att Hästen är det enda lag att vinna samtliga 6 möten mot två av sina tre motståndare, så är man det första lag att besegra det erkänt hemmastarka Skåre i Löfbergs Lila Arena, något som bara Tranås kunnat toppa. Skåre och Vita Hästen har dessutom fått spela 5 bortamatcher av 9 mot Allettan lagen, Hästen fick dessutom möta såväl Örebro som det erkänt hemmastarka Skåre borta två gånger utav tre, det är alltså serieettan och serietrean. Man har gjort 26 mål på topplagen och endast släppt in 20, vilket ger +6 i målskillnad, bättre än något annat topp 4 lag i serien.


Örebro gjorde till exempel 24 mål mot samma motstånd, ett färre än Hästen, men släppte sedan in 28 också, det ger betydligt svagare -4 i målskillnad. Hur kommer det sig när alla andra lag är så mycket sämre? Jag menar, när till och med de lag som vunnit 3 av 3 möten, har gjort fler mål och släppt in färre, dessutom sedan leder poängligan överlägset i inbördesmöten, är så dåliga, hur kommer sig då att Örebro ligger på -4 mål och bara har lyckats ta 13 av 27 poäng? Låter lite underligt.
Själv tycker jag att Örebro på pappret har ett av Division 1:s starkaste lag, mot slutet har man spelat ihop sig betydligt bättre än vad man hade i början av säsongen då man även led av en hel del skador. Utöver slarv med passningsspelet i den egna och mittzon, så kvarstår problemen med att få in pucken, nu skadades olyckligtvis örebros poängkung Henrik Löwdahl allvarligt och blir borta resten av säsongen, hur nyförvärvet och tillika finnen Mikko Laine blir återstår att se.
Örebro har en bra bredd i truppen och lär nog bli starkare som lag ju längre de får spela ihop sig, att deras amerikaner, som garanterat går in för att störa motståndarlaget, inte riktigt anpassat tacklingsnivån och taktikprovocerandet till svensknivå kan ju även det vara en belastning med väl många utvisningar, men det visar sig väl.

Skåre har pytsat in 28 gånger och släppt in 27, det ger +1 i målskillnad. Det är ett ungt lag och man började säsongen starkt med en förlängningspoäng borta mot Örebro och seger borta över Hästen, man tappade förvisso 3 poäng mot Tranås nere i Småland men i övrigt var man starka i början och mitten av gruppspelet. Förlusten mot Tranås revanscherade man sedan med en 4-1 vinst hemma i ”kaffeburken” mot Örebro, men efter att man åkt på sin första hemmaförlust som kom mot Hästen så verkar det som man tappade en del, om det beror på att den ungdomliga entusiasmen avtog, ifall det är fysiken som inte räcker till eller ifall det beror på skador vet jag inte, men när Skåre bjuder på sin bästa hockey så är man riktigt kvicka på skridskorna och spelar runt pucken bra, ruskigt hemmastarka och effektiva i powerplay, dessutom nu med utlånade Färjestad juniorer tillbaka i laget igen.

Tranås som nätat 23 gånger skulle också vara bättre än Vita Hästen, enligt vissa, att Hästen vunnit 100procent av matcherna även mot Tranås verkar inte ha någon betydelse här heller, HC Vita Hästen är ändå ett sämre lag. Intressant det där. Tranås själva verkar dock ha en mer nykter syn på saken, jag citerar deras hemsida efter sista matchen mot Vita Hästen: ”I alla tre perioder var Hästen det bättre laget från start, men Tranås jobbade sig hela tiden tillbaka”. Låter inte direkt som att vi är det sämre laget i mina öron.
Jag personligen tycker att Tranås har arbetat ihop ett riktigt bra och stabilt lagbygge under säsongens gång, ett lag som sett mycket starka ut på sista tiden och som gav Hästen en tuff och jämn match nu senast, jag hoppas att deras form håller i sig då jag gillar ”tranornas” spel, det är schysst, fartfylld och publikfriande anfallshockey. Att Tranås även har en hängiven och positiv klack som följer laget tycker vi om, det sporrar även oss och en fartfylld hockey plus en positiv klack = en kombination vi gillar.

Vita Hästen då. Med överlägset bäst poängskörd mot topplagen, bäst målstatistik och en nästintill vattentät målvakt så ser statistiken bra ut. Glasklart – Allsvenskan, här kommer vi!
Eller kanske inte, för även om statistiken inte ljuger, så är det inte riktigt så enkelt att man bara kan titta på de siffror vi vill se. Kollar vi på skottstatistiken så är det ett under att Fredrik Jensens skydd fortfarande har någon stoppning kvar och inte blivit helt utnötta, att sargen bakom inte ser ut som en ost och att karln inte är helt mörbultat. Med sina +93procent, som stadigt legat runt 97-98procent mot topplagen, så borde han få stadens nyckel... eller i alla fall ishallens.

Då Hästen haft en hyfsat trygg ledning under en längre tid och varit klara för Allettan sedan länge, så har grabbarna nog haft inställningsproblem. Under mitten av gruppspelet gjorde man rena bottennapp mot mellanlagen och spelade väldigt nonchalant mot de sämsta lagen, sånt har man inte råd med i Allettan utan där krävs mer professionalitet. Det har ändå stundtals sett lite krångligt ut framåt, man fastnar i mittzon, bjuder på kontringar, frilägen och inte många vill glida in framför motståndarmålet och ta smällarna för att skymma målvakten och plocka upp returer.
Jaha, så är vi värdelösa nu istället då? Nej, det är vi inte – men de här grabbarna kan bättre, det är jag helt övertygad om. Det känns lite som att Hästen gått på halvfart ibland, som att man inte riktigt velat eller orkat, ska vi dock komma någon vart så är offervilja nyckelordet. O-f-f-e-r-v-i-l-j-a.

Bakåt så lämnar vi ut målvakten för ofta och släpper till frilägen och kontringar lite då och då. Man får smälla på i ishockey och det ska inte stå någon gubbe framför Jensen utan att det gör jä*ligt ont, det borde kännas i hela kroppen när man som motståndare fått känna på hästkrafterna. Här tror jag inte att det bara är en inställningsfråga, utan vi behöver mer rutin och erfarenhet. Ett par spelskickliga backar som vågar smälla på lite hade inte direkt skadat, att man från ledningens sida flaggade för backförstärkningar redan vid säsongens början skvallrar ju om att man varit medveten om det här behovet hela tiden (idag blev det dock klart att Mike Egener, 194cm och 98kg hårdskjutande kanadensare och back blev klar för Vita Hästen).
Framåt tycker jag däremot att det ser lite ljusare ut, mål gör vi och passningsskickliga och pucksäkra killar har vi, att laget gjort många mål mot toppen i gruppen styrker detta. Visst blir det lite väl krångligt ibland och vi spelar mycket i sarghörnen emellanåt, men jag ser det inte som ett stort problem utan något som man kan arbeta på. Allt kan givetvis bli bättre och visst hade det varit trevligt med någon rutinerad center eller forward som kunde skjuta lite, men fokus bör nog ligga på försvaret i min mening.


Om jag då ska sammanfatta det hela lite, gruppspelet kan kritikerna säga vad de vill om, det är bara att läsa innantill, mot toppen har vi varit 1E:s bästa lag under gruppspelet. De kritiska rösterna kommer föga förvånande från det lag i serien som vi har en klassisk hatkärlek till och som vi nu besegrat, inte bara en gång utan alla tre gångerna, dessutom i två raka på deras egen is. Dessvärre betyder det inte ett skvatt idag. Nu har vi har en hel del att jobba på för att ta oss hela vägen till kval, Allsvenskan är sen svårare än någonsin att gå vidare till då den ska bantas och ska vi klara det så måste det här laget börja vilja och tro på det själva också, några förstärkningar behövs definitivt för att säkra bakåt och spetsa till det lite.

Jag tror, jag hoppas och jag vill. Jag kommer garanterat att stå där och följa Hästarna, full av engagemang i varenda match och försöka att göra mitt för att laget ska känna sig sporrat – hoppas att du gör det med.


På återseende i Allettan - Med Hästen mot Allsvenskan!